Viktigt om förstoppning
Gravida blir ofta förstoppade liksom äldre personer och anorektiker. Gravida får ett hormonpåslag av östrogener som spelar in. Äldre blir ofta mera stillasittande och får flera sjukdomar och mediciner som komplicerar tarmfunktionen. Anorektikers mag-tarmsystem får skador av bristen på mat och fibrer.
Skolbarn kan hålla sig länge när skoltoaletterna är illa städade och äckliga. På så sätt kan de få förstoppning. Om barnen dessutom sitter stilla för mycket blir risken för hård mage ännu större. Om barn har förstoppning mer än en vecka ska man kontakta sjukvården.
Om du går på toaletten mer sällan än två-tre gånger i veckan så säger doktorn att du är förstoppad. Det normala spannet är stort och sträcker sig från minimum två gånger i veckan till en eller upp till tre gånger om dagen.
Vi är alla olika. Vad vi äter och hur mycket vi äter påverkar magsäcken och tarmarna. Stress, oro och det vi känner och upplever påverkar hur hård avföringen blir och hur ofta vi besöker toaletten. Brist på rörelse och motion bidrar till förstoppning. Det genetiska arvet spelar också in.
Förstoppning kan vara något helt tillfälligt och banalt. En resa, en kortare period med mycket stillasittande, annorlunda matvanor eller känslomässig press och stress kan räcka för att leda till förstoppning. För lite vatten och för lite fibrer är andra vanliga orsaker. Tillfällig förstoppning går oftast över när du återgår till dina vardagsvanor. Långvarig förstoppning ska däremot behandlas.
Hård mage är ett annat uttryck för trög avföring och förstoppning och förklarar bra vad det handlar om. Det är både smärtsamt och svårt att krysta ut den hårda avföringen. Detta kan i sin tur leda till hemorrojder, ett vanligt gissel (se sidan 23). Ungefär varannan person får hemorrojder minst en gång under sin livstid. Trycket när du krystar bidrar till att hemorrojderna uppstår.
Fickor i tarmen (divertiklar) kan också bildas och i ovanliga fall orsaka smärtor, inflammationer och blödningar från tarmen. Men de flesta med tarmfickor vet inte ens om att de har dem och har inga besvär. Nästan varannan person i 60-årsåldern har tarmfickor.
Vissa läkemedel kan ha förstoppning som biverkan. Det gäller till exempel värkmediciner med kodein eller morfin, antidepressiva SSRI-preparat, järn och vissa blodtryckssänkande läkemedel, så kallade kalciumflödeshämmare.
Förebygg förstoppning
- Drick mera vatten. Ett extra glas till varje måltid kan hjälpa.
- Ät fibrer. Läs mera om olika fibrer och alternativ för känsliga magar:
Fibrer basen för den friska magen
Känslig mage
- Ät på regelbundna tider och utan att stressa.
- Promenera mera. Daglig motion hjälper.
- Regelbundna tider på toaletten underlättar. Ta med en tidning och låt besöket ta tid.
- Gå på toaletten när du känner behovet och håll dig inte. Att hålla sig kan bidra till förstoppning.
- Pröva att dricka mindre te, eftersom te är stoppande.
- Du kan pröva att ta probiotika i samband med måltiderna.
- En mjukgörande salva runt analöppningen kan förhindra sprickor och hemorrojder. Väljs gärna en oparfymerad kräm, till exempel en intimkräm.
Behandling av förstoppning
Det som är förebyggande kan också vara behandlande – se ovan. Men om du prövat olika förebyggande åtgärder utan tillräckligt bra resultat kan det vara dags för ett receptfritt läkemedel, till exempel ett bulkmedel. Det finns olika typer av läkemedel. Vilket du ska välja beror på vilken typ av besvär du har. Fråga gärna oss på Apotek Hjärtat om råd.
Läkemedel vid tillfällig förstoppning
Mikrolavemang: Vid förstoppning kan avföringen ibland sitta som en propp längst ned i ändtarmen. Då kan det hjälpa med ett mikrolavemang som Microlax, som förs in i ändtarmen och löser upp proppen.
Tarmretande läkemedel: Tarmretande läkemedel utlöser tarmtömningsreflexen. De ska bara användas vid enstaka tillfällen. Om man använder preparaten under lång tid kan det försämra tarmens normala tömningsförmåga, vilket i sin tur kan leda till att man blir beroende av medlet. Du bör rådgöra med din läkare om du behöver använda tarmretande läkemedel längre tid än någon vecka. Tarmretande läkemedel finns som stolpiller eller lösning att föra in i ändtarmen eller som tabletter eller droppar att svälja. Exempel är Dulcolax och Laxoberal.
Läkemedel som förebygger förstoppning
Bulkmedel och osmotiskt aktiva läkemedel: Förbättrar konsistensen på avföringen och gör den mjukare. De har full effekt efter några dagars användning.
Bulkmedel innehåller fibrer och ska tas med mycket vätska. Exempel är Lunelax och Vi-Siblin.
Osmotiskt aktiva läkemedel drar vatten till avföringen och kräver inte att man dricker extra vatten. Exempel på sådana läkemedel är Duphalac, Laktulos och Movicol. De gaser som kan komma i början av behandlingen brukar avta efter en tid. Börja eventuellt med små mängder och öka successivt.
Den som har svår förstoppning kan börja med att ta ett mikrolavemang eller tarmretande läkemedel parallellt med att man ökar mängden fibrer i maten och använder bulk- eller osmotiskt aktiva laxermedel.