Svampinfektioner kan drabba hud och slemhinnor efter intimrakning, en antibiotikakur eller om du använder uttorkande tvål som förstör hudens naturliga barriär och skyddande bakterieflora. Överviktiga och diabetessjuka löper större risk att drabbas än andra.
Svampinfektionen kan också sitta i till exempel hudveck, nagelband och munvinkelsprickor men bör då behandlas inom vården och inte med egenvård och receptfria läkemedel. Infektionen smittar sällan, men kan vara besvärlig.
Fotsvamp
Fotsvamp kallas på engelska för ”athlete’s foot”, eftersom det drabbar idrottare i högre utsträckning än andra. Anledningen är att idrottare blir extra svettiga och fuktiga under många timmars slit i tättsittande sportskor.
Fotsvamp yttrar sig som kliande och flagnande hud mellan tårna. Svampen kan också orsaka att huden spricker och vätskar sig mellan tårna. Svampen kan sprida sig till naglarna och resten av foten. En annan sorts fotsvamp orsakas av mockasinsvampen. Den gör att huden på foten blir hårdare, läderartad och röd. Mockasinsvampen kan också drabba händerna.
Gör så här för att förebygga fotsvamp:
- Tvätta fötterna varje dag.
- Torka noga mellan tårna för att undvika fotsvamp.
- Gå barfota och låt fötterna andas litet varje dag.
- Byt strumpor varje dag. Välj med fördel bomullsstrumpor. Tvätta strumporna i minst 60 grader för att döda svampen.
- Använd badskor i offentliga duschrum och badhus.
- Läderskor är att föredra framför gummiskor och skor av syntetmaterial.
- Byt skor och låt de olika paren andas mellan varven.
Behandling mot fotsvamp
Egenvård med Apotek Hjärtats läkemedel fungerar ofta mycket bra. Svampdödande medel (med klotrimazol, mikonazol, ekonazol eller terbinafin) finns i flera former. Fuktiga hudförändringar behandlas lättast med gel eller spray, medan torra fjälliga förändringar bör behandlas med kräm.
Om du har lätt för att få fotsvett och går i täta skor finns fotsvampspuder att använda i skorna. Vissa medel behandlar du dig med bara en gång, medan andra medel har en behandlingstid på några veckor. Om du har klåda kan du välja ett fotsvampmedel som också innehåller hydrokortison, eftersom det lindrar klådan. Personalen tipsar dig gärna om vad som kan avhjälpa dina besvär.
Ljumsksvamp
Ljumsksvamp är vanligast hos män och ger kliande utslag högt upp på insidan av ena eller båda låren. Utslagen kan också finnas på pungen. Orsaken är ofta en infektion av samma sorts svamp som ger fotsvamp. Vanligen har utslagen väl avgränsade kanter kring rodnaden. Ljumsksvamp som inte behandlas sprider sig lättner på benen och till andra människor via bänkar i omklädningsrum och bastu eller handdukar.
Kvinnor kan också drabbas av ljumsksvamp men då är det vanligaste en annan typ av svamp, så kallad jästsvamp.
Behandling av ljumsksvamp
- Håll huden torr
- Lufttorka efter dusch
- Använd inte åtsittande underkläder
- Samma svampdödande medel som vid fotsvamp kan användas
Svamp hos kvinnor
Klåda och sveda karaktäriserar besvären vid svampinfektion i slidan och på huden runt den. Infektionen kan ibland ge en flytning som antingen är tunn eller torr, grynig och vit. Huden blir röd och irriterad. Det svider när du kissar och gör ont vid samlag.
Första gången du får besvär bör du söka vård för att få rätt diagnos och behandling. Det finns bra receptfria läkemedel, men de ska användas bara när du är helt säker på att det är svamp du har. Klåda och sveda i underlivet kan orsakas av annat än svamp och då kan besvären få ett mycket långdraget förlopp om de behandlas felaktigt med svampläkemedel.
Svampinfektion i slidan behandlas med vagitorier eller kräm med ekonazolnitrat eller klotrimazol som dödar svampen. Vagitorierna finns dels som engångsbehandlingar som ligger kvar i slidan och utövar sin effekt, dels som behandlingar du tar flera kvällar i rad. Om svampinfektionen också sitter runt slidöppningen och på blygdläpparna behandlar du med vaginalkräm här.
Ibland händer det att kvinnor får återkommande svampinfektioner under flera år. Om du är en av dem ska du söka vård för att få lämplig behandling och inte överanvända de receptfria läkemedlen på egen hand.
Intimrakning kan leda till svampinfektiom
Många både yngre och äldre rakar bort könshåren och vanan har vuxit snabbt. Enligt en undersökning gjord av en rakapparatstillverkare svarade 67 procent av 500 personer mellan 25 och 35 år ja på frågan om de rakat könet. Eftersom huden runt könsorganet är extra känslig gäller det att vara försiktig och välja en vass hyvel, eftersom det är lätt hänt att små sår uppstår vid rakningen. I såren kan sedan mikroorganismer växa till. Inflammerade hårsäckar och svampinfektioner kan följa i rakningens spår.
Könshåret hjälper till att hålla underlivet lagom luftigt. När håret försvinner blir det extra viktigt att lufta underlivet ibland. Var också försiktig med syntetmaterial, tajta byxor och trosskydd. På Apotek Hjärtat finns flera milda specialprodukter för intimrakning och intimhygien.
Manlig svampinfektion
Män kan smittas med svamp av en kvinnlig sexpartner, men män kan inte smitta kvinnor. Penis och förhud blir röd med knoppar, det kliar och svider. Du behandlas bara om du är smittad och har besvär och då med samma läkemedel som kvinnor, men du behandlas inte förebyggande om du endast misstänker att du är smittad, men inte har besvär. Är du man och misstänker svampinfektion ska du kontakta vården för att få hjälp.