Hjärtat bloggar

Tidningen Dagens Apotek har granskat apotekens webbplatser – och Apotek Hjärtat fick bäst i test. Med 5 av 5 möjliga i betygsskalan utmärker sig Hjärtats sajt i testet och lämnar konkurrenterna på betryggande avstånd.

I granskningen av åtta apotekssajter har Dagens Apotek tagit hjälp av webbkonsulten Tommy Sundström som utgått från ett besökarperspektiv. Apotek Hjärtats webbplats med intresseväckande artiklar och interaktivt fokus lyfts fram som undantaget bland apotekssajterna.

- Det är väldigt roligt att vi kammade hem förstaplatsen. Precis som artikeln lyfter fram så är webben en viktig kontaktyta med våra kunder där vår ambition har varit att förstärka relationen med besökarna, säger Bodil Eriksson, vVD på Apotek Hjärtat.

Artikeln publicerades i Dagens Apotek nr 6 vecka 18. De åtta största apotekskedjornas webbplatser ingår i testet. Apotek Hjärtats nya webb lanserades i september och har flera unika inslag. Bland annat är Hjärtat först i branschen med den uppskattade tjänsten kundtjänstchatt samt geopositionering som med hjälp av besökarens IP-adress automatiskt visar närmsta apotek.

Apotek Hjärtat i Nordstan är största apoteket i Sverige. Efter en omfattande ombyggnad är apoteket nu även ett av de största i norra Europa. Nytt för Nordstan är att apoteket kommer att erbjuda nya hälsotjänster och en helt ny hudavdelning.
Apotek Hjärtat i Nordstan har cirka 3 000 kunder en normal dag.
Läs mer här

Nu på torsdag den 28 april händer det mycket hos oss på Apotek Hjärtat.

Ett helt nytt apotek invigs i Växjö, Grand Samarkand. Samtidigt är våra två större ombyggnader av Apotek Hjärtat Nordstan, Göteborg och Apotek Hjärtat Solna Centrum, Hotellgatan 1, äntligen klara.

Välkommen att ta del av våra öppningserbjudanden.

Visste du förresten att Apotek Hjärtat Nordstan är ett av norra Europas största apotek? Kom förbi och tala med vår kunniga personal. 

Forskaren Ulf Risérus och hans kollegor planerade NORDIET-studien.

Bättre blodfetter, sänkt blodtryck, viktnedgång och minskad insulinresistens. Det var resultaten av en 6-veckorsstudie vid Uppsala Universitet som planerades av forskaren Ulf Risérus och hans kollegor. Med influenser av medelhavskost satte man samman en kost med nordiska råvaror som kan köpas i vanliga mataffärer. Studiedeltagarna fick äta mat med fullkorn av korn, råg och havre, äpplen och päron, lingon och blåbär, ärtor och bruna bönor. Dessutom fick de äta ett smörgåsmargarin med nyttiga omättade fetter i och dressingar med rapsolja i. Kosten kompletterades med mandlar som trots att det inte växer här känns som en del av vår livsmedelstradition. Studiedeltagarna fick också en hel del fet fisk i sina matlådor. Man kan säga att kostråden är lika mitt blogginlägg som handlar om enkla livsstilsförändringar.

Blodtrycket, kolesterolet och vikten minskade med Nordieten.

Höga blodfetter har jag skrivit om tidigare här i mitt inlägg om de klassiska riskfaktorerna. Det är framför allt det ”onda” kolesterolet LDL som du kan förvänta dig en effekt på om du börjar äta som dem som var med i NORDIET-studien. Dessutom gick det systoliska blodtrycket ner 6 mmHg.

Trots att man inte hade som mål med studien att deltagarna skulle gå ner i vikt så var viktnedgången hela 3 Kg i genomsnitt. Så inte nog med att du kan förbättra din hjärtkärlhälsa, du kanske till och med kan närma dig den idealvikt som så många ligger långt ifrån idag. Ulf Riserus och hans medarbetare planerar nya och längre studier av den här maten på personer med bukfetma och på diabetiker. Jag väntar med spänning på dem.

Du har säkert hört talas om den nya snackisboken ”Connected” av Nicholas A. Christakis, James H. Fowler (Natur & Kultur). I den avhandlar författarna teorin ”Är din bästa kompis tjock? Eller kompisens bästa kompis, som vi kanske inte ens har träffat? Då riskerar du också att bli det.”

För faktum är att hur vi mår, vem vi gifter oss med, om vi blir sjuka, hur mycket pengar vi tjänar och vem vi röstar på – allt beror på dina vänner.

Men varför?

”Genetic similarity theory” kan ge oss svaret. Den kanadensiske psykologiprofessorn Philippe Rushton menar att våra gener är programmerade för att bli attraherade av att skaffa barn med någon som liknar oss själva. Gener för blåa ögon har större möjligheter att föra sig själva till kommande generationer om de samtidigt får sina bärare att attraheras av andra med blåa ögon snarare än av dem med bruna ögon. Undersökningar har visat att partners, på samma sätt som vänner, tenderar att likna varandra och att den matchningen är extra stark för egenskaper med hög grad av genetisk ärftlighet.

– Vi nätverkar och umgås med dem som liknar oss själva eftersom detta är ett sätt för våra gener att överleva, säger Kimmo Sorjonen, vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet.

Det finns all anledning att nätverka med folk som INTE liknar dig själv, dock. Skaffa positiva förebilder. Vem är bra på att inte bara spegla sig själv i sin omgivning och kan umgås och jobba med många olika typer? Ha dem som förebilder och fråga dem hur de gör.

Har du några negativa förebilder. Vem är bara med kloner av dig själv? Hur gör och tänker hon eller han och vad har det haft för effekter? Skriv ner vad det skulle ge dig att få in andra perspektiv. Du kanske skulle bli smartare, lära dig mer om andra kulturer, bli mer utmanad att tänka utanför boxen och därför bli mer kreativ och må bättre.

En av mina bästa vänner, som gärna får påverka mig hur mycket som helst. Hej Kerstin.

- Om jag bara hade…

- Om jag inte hade sagt det där…

Alla känner vi en äkta ältare. Som bara vevar sina problem om och om igen utan att komma till något slut. Men faktum är att ju mer vi ältar – desto större sannolikhet är det att vi fastnar i den onda grubbelcirkeln och mår väldigt mycket sämre. Att älta betyder nämligen att träna hjärnan att fortsätta upprepa de tankarna. För varje ny vända blir det svårare att ta sig ur det och lättare att göra det igen.

När vi är i kris är det förstås helt okej att älta, till och med livsnödvändigt. Men många ägnar sig åt bearbetning på övertid, när ältandet inte längre fyller någon nämnvärd uppgift. Barbro Lennér-Axelson är universitetslektor i psykologi och psykoterapeut och författare till boken ”Förluster: om sorg och livsomställning” (Natur & Kultur). Hon ser att många fortsätter att älta efter en kris.

– Det kan bero på att man fått sådan uppmärksamhet när man varit i kris och det känns svårt att mista den och återgå till det vanliga livet där man kanske inte är lika intressant som när man var i kris, säger När man ska ta sig ur ältandet gäller det att hitta sätt att se situationen ur ett nytt perspektiv. Ifrågasätt om man verkligen gjort rätt tolkning eller tänka ut en positiv sak som det trots allt förde med sig. Genom att ge situationen en ny ram bryter man de icke konstruktiva tankarna och får lättare möjlighet att gå vidare.

Behärska ältandet – 3 steg:

1. Bestäm dig för att älta i tre timmar – men gå direkt längst bak i tankekedjan. Vad kommer du att komma fram till om tre timmar? Om du inte vet vad du ska göra kan du lika gärna skippa att älta över huvud taget.
2. Skapa ältningstid, till exempel mellan 19 och 20 varje vardag.
3. Om någon annan ältar, säg ”Jag förstår att du tänker så/blev ledsen, men vad tänker du göra åt det?” Kräv ett svar på den frågan. Det ger ältaren möjlighet att ta sig ur sina tankar genom att fundera på konkreta alternativ till det negativa.

Källa: Egil Linge, psykolog och psykoterapeut

Caroline Engvall

Varje år släpps drygt 4000 böcker. Varje. År.

Hela tiden ökar utbudet av hälsoböcker. Vi vill bli friskare. Få en quick-fix via bokstäverna. Frågan är hur bli-frisk-böckerna ska synas av det Niagarafall av litteratur som vill ut, som vill synas?

En sak är säker. Twitter och bokbloggar är SÅ 2010.

Nu är det presenternas år.

Förra veckan hämtade jag ut ett stort paket på närmaste mack med ett stort frågetecken, jag väntade väl inget paket? Men jo. I lådan väntade boken ”Träna med balansboll” (av Jonas Lissjanis och Gustav Ström) – och inte bara en bok. För ett vettigt pris (179 kronor) fick jag också med en balansboll (att blåsa upp, fin träning bara det).

Balansboll passar alla, vågar jag säga, såväl gammal som ung. Du kan göra plankan mot den. Effektiva situps på den. Rulla den som ryggstöd längs en vägg. Du behöver inga dyra gymmaskiner och du riskerar inte att sträcka dig på grund av våldsamma rörelser.

Välkommen balansbollen – min bästa vän 2011.

Titta gärna på www.balansboll.nu för fler övningar.

Världshälsoorganisationen WHO som lyder under FN har nyligen publicerat en lista över de viktigaste riskfaktorerna för att dö i förtid. Här tar man både hänsyn till hur vanlig en riskfaktor är och hur mycket sjukdom eller död den bidrar till över hela världen. Man skulle kunna tro att svält och undernäring var ledande – men enligt WHO:s lista äter vi ihjäl oss.

Jag tycker att det är slående att så många faktorer är ur kopplade till den livsstil som vi har i västvärlden, som nu också blivit vanligare i utvecklingsländer. Här är listan:

1. Högt blodtryck
2. Tobaksbruk
3. Högt blodsocker och diabetes
4. Fysisk inaktivitet och stillasittande
5. Övervikt och fetma
6. Högt kolesterolvärde
7. Oskyddat sex
8. För hög alkoholkonsumtion
9. Undervikt hos barn
10. Inomhusrök från fasta bränslen

I artikeln som publicerades i New England Journal of Medicine i höstas så kan man även se listor på de 10 viktigaste faktorerna i industriländer och utvecklingsländer separat. Faktorerna är i princip de samma, det är mest ordningen som skiljer lite.

Som tur är finns det mycket som vi kan påverka genom att jobba med enkla livsstilsförändringar som att byta salt, sluta röka, dricka måttligt med alkohol och friskfaktorer. Enkelt uttryckt – vi måste förebygga ohälsa!

För en småbarnsförälder kan titeln på den här nya boken kännas i det närmaste provocerande. ”Sov dig smal” (Semic).

Bah.

Här sovs inte i onödan – och förresten är det inte jag själv som bestämmer över min sömn längre. Men trots det lite veckotidningsaktiva omslaget bestämde jag mig för att ge boken en chans. Och visst har den en poäng, även om det kanske inte behövs 120 sidor för att konstatera att slarv med kroppens mat- och sovklocka gör oss tjocka och trötta.

Det kan vi skylla hjärnans superklocka nucleus suprachiasmaticus för. Dess aktivitet beror på växelspel mellan ljuset och mörkret och skiljer sig därför mellan årstiderna.

– Vår kroppsklocka påverkar vårt humör. Vi känner oss till exempel mer trötta och har mindre lust att vara aktiva under vintern jämfört med sommaren. Men det finns hjälp: ljusterapi, säger Christian Benedict, forskare vid Institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet.

Men varför ska man då äta på bestämda tider? Jo, våra naturliga hormoner, neuropeptiderna, påverkas vid måltider och är programmerade för att vi ska äta vid bestämda tider när vi är vakna.

Matklockan är aktiv på morgonen när vi äter frukost, under middagstid när vi äter lunch och på kvällen när vi äter middag. Matklockans rytm tillåter oss att vara aktiva och upprätthålla kroppens funktioner när vi är vakna. På natten när vi sover vilar kroppen för att återhämta sig och för att klara morgondagens kommande uppgifter.

Småbarnsföräldrar bör alltså blunda. Det verkar faktiskt funkar att sova sig smal. Eller i alla fall må bättre med mat på rätt tider.

Din mat- och sovklocka

Kl. 06-08: God morgon. Fyll på leverns glykogenförråd med kolhydrater. Satsa på gröt, mjölk, bär och grovt bröd. Ta en morgonpromenad och samla dagens bästa ljus.

Kl. 09-11: Det är nu Nobelpristagarna skapar sina storverk. Nu är du på topp. Ät mellanmål.

Kl. 11-14: Samla solljus igen. Fyll på kroppen med protein, grönsaker och fiberrika kolhydrater.

Kl. 14-15: Nu sjunker kroppens kapacitet, du känner dig ofta trött vid den här tiden. Kroppens vakenhet går i halvdagscykler. Bli piggare med en frukt.

Kl. 17-18: Kroppstemperaturen är som högst. Bästa tiden att träna.

Kl. 18-20: Kroppen är inställd på att ta hand om protein och fett. Ät fisk, kyckling, kött, bönor.

Kl. 21-24: Kroppen förbereder sig för sömn, ämnesomsättningen sjunker.

Kl. 00-06: Ät helst inte alls, speciellt inte söt och fet mat.

Bo Christer Bertilson har konstruerat en ny besvärsteckning för att identifiera orsaker till smärta.

Personer med smärta underdriver ofta sina besvär, snarare än överdriver. Dessutom har 8 av 10 patienter som sökt vård för besvär i nacke, skuldra eller axlar nervstörningar från ryggraden i det område där de upplever sina besvär. Det visar min kollega Bo Christer Bertilson, allmänläkare och idrottsläkare på Torvallakliniken, i sin avhandling. Orsaken till mycket av den långvariga smärta som så många har kan bero på irritation av ryggradens nerver och inte, som många tror, på fel i muskler. Behandlingen av nervsmärta skiljer sig från mer inflammatorisk muskelsmärta, så chansen att lyckas bli smärtfri ökar om läkaren ställer rätt diagnos.

Besvärsteckningen som Bo Christer Bertilson har konstruerat och använder sig av skiljer sig från vanliga smärtritningar. Hans variant bygger på att patienten får fylla i teckningen genom att skugga områden med en blyertspenna på de delar av kroppen som besväret känns. Om patienten markerar samtliga sina besvär på en teckning kan det växa fram en bild som ger vägledning om det är ett lokalt fel eller en nervstörning och i så fall vilken eller vilka nerver som kan vara påverkade.

Bo Christer Bertilson har också länge använt sig av att pröva känsel på olika sätt, bland annat med en sporre som han drar över huden på och omkring det smärtande området. Samtidigt jobbar han med en likadan sporre på andra sidan av kroppen. Med hjälp av sporrarna kan han konstatera om det finns känselstörning i besvärade områden som stämmer med nervutbredning. En annan intressant upptäckt var att jämfört med så kallad MR-kamera som är en mycket kostsam undersökningsmetod så visade känseltest och besvärsteckningen betydligt oftare nervpåverkan.

Nack- och ryggbesvär är en vanlig orsak till sjukskrivning och förtidspensionering. Samtidigt är det idag svårt att hjälpa denna grupp. Vården tenderar att förlita sig på avancerade apparater i stället för att använda händer och ögon och se hur och var patienten beskriver sina besvär, inte bara smärta. I framtiden hoppas Bo Christer att läkarna kan göra smärtbedömningar via Internet. Patienten ska exempelvis kunna skanna in sin besvärsteckning eller hålla upp den framför en kamera och via nätet kunna få en preliminär bedömning av vad slags smärta det är och förhoppningsvis kunna få råd om fortsatt utredning.

Bo Christer Bertilson har arbetat fram metoderna och använt dem på sina patienter under många år med gott resultat. Som forskare vid Centrum för allmänmedicin vid Karolinska Institutet har han nu även utvärderat dem vetenskapligt i sin avhandling. Avhandlingen heter ”On the assessement of nerve involvement and dysfunction in patients with spinal pain” och kan läsas här: http://publications.ki.se/jspui/bitstream/10616/39395/1/thesis.pdf

Besvärsteckningen i pdf-format

Idag åt vi selen, vitamin D, vitamin K och järn till lunch.

Ja. Precis så tänkte jag när jag skjutsade in två finfina laxfiléer i ugnen, omgivna av krusiga broccolibuketter i kokosmjölksbad. Lite lykopen i de färska tomaterna som låg på tallriken bredvid? Ja, tack. Bra mot cancer.

Du hör. Min matlust har tagit en gnutta skada av alla rön om hur vissa näringsämnen faktiskt kan hela kroppen. En bok som kommer i vår, ”Anti-cancer” (förlaget Natur och kultur), tar den tesen ganska långt. Boken är en sann historia om en läkare som botade sin egen hjärntumör med hjälp av rätt mat. Kontroversiellt för vissa. Jag ska be att få återkomma till just den boken i en senare bokblogg, men faktum är maten ju har en extremt stor påverkan på vår hälsa. Visste du till exempel att maten beräknas orsaka cirka 30 procent av all cancer i i-länderna? Det innebär att kosten, förutom tobak, är den största påverkbara riskfaktorn. Övervikt och fysisk inaktivitet orsakar mellan en femtedel och en tredjedel av cancerfallen.

- Om alla åt minst 400 gram frukt och grönsaker per dag skulle antalet cancerfall i Sverige kunna minska med en femtedel, säger Michael Hoppe, nutritionist vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Därför tänker jag fortsätta vara snäll mot kroppen och mata den med all sköns näringsämnen genom naturlig mat. Tipset för dig som vill göra likadant är Sanna Ehdins ”Sannas matbok för den självläkande människan” (Forum).

Dags för nya vanor? Visst är det bra med stora livsstilsförändringar som att börja träna tre gånger i veckan eller sluta röka. Men även flera små förändringar kan tillsammans ge dramatiska effekter. Här kommer tio enkla livsstilsförändringar med effekt på blodtrycket, mättnadskänslorna och din hjärtkärlhälsa. Sätt upp listan på kylskåpet som en påminnelse.

1. Vardagsmotionera mera och minska ditt stillasittande. Ta trapporna istället för hissen och rulltrappan. Gå och prata med en kollega på jobbet, istället för att ringa eller mejla. Rör på dig om du blivit arg, stressad eller frustrerad. Kamp och flykthormonerna behöver omsättas.

2. Byt ut saltet hemma till mineralsalt. Det innehåller de nyttiga mineralerna kalium och magnesium som kan ge blodtrycksänkning och minska benskörhet eftersom natriumutsöndring gör att vi ”läcker kalk”. Ät färre smörgåsar. Dels är bröd ofta mycket salt, dels är påläggen ofta salta. Eller baka själv med mineralsalt. Välj ett nyttigt margarin eller jordnötssmör på mackan.

3. Drick vatten före och till din mat. Då fungerar dina mättnadskänslor bättre och risken att bli överviktig minskar. Dessutom är socker som man får i sig via drycker som juice, saft och läsk extra farligt för insulinkänsligheten.

4. Byt smör mot vegetabiliska oljor av raps och oliv som innehåller nyttigare fetter. Mjuka och flytande fetter är bättre än hårda.

5. Välj magrare mjölkprodukter. Mättade fetter höjer det skadliga kolesterolet och tros påverka blodkärlen negativt. I kossan bildas dessutom transfetter som finns i mjölken.

6. Ät mer fisk. Ha alltid makrill, sardiner och sill hemma – lättlagat, nyttigt och rikt på omega 3. En hårdbrödmacka med sardiner eller makrill är nyttigt för kärlfunktion, blodfetter och kan minska inflammationer i kroppen.

7. Ät mer frukt och grönt. Gelbildande fibrer som finns i frukt bromsar upptaget av kolesterol och fetter i kosten. Dessutom finns antioxidanter, nyttiga kaliumsalter och spårämnen i frukt och grönt. Ju mer färg desto nyttigare.

8. Ät mindre rött kött och charkprodukter (sänker också risken för tarmcancer). Välj kyckling, fisk eller soja/bönor/linser när du äter ute. Baljväxter innehåller många livsviktiga aminosyror, växtsteroler och nyttiga fettsyror. De mättar också bra.

9. Byt ut chips och ostbågar mot nötter, helst naturella, utan salt. Nötter (även jordnötter som egentligen är en ärta) innehåller fina fettsyror och steroler som mättar bra.

10. Byt friterade och panerade stekta maträtter mot ugnsbakade eller kokta. Det bevarar fettsyror och näringsämnen bättre och minskar den totala fettmängden. Varsamt upphettade fetter är nyttigare.

Farorna med för mycket salt uppmärksammades på DN Debatt i förra veckan. (Skärmavbild)

Två professorer skrev i förra veckan på DN Debatt om att svenskarna kan få bättre hälsa genom att minska på saltet: "Med mindre salt i maten blir vi mycket friskare"

Jag välkomnar en debatt i ämnet och är glad att fler uppmärksammar att vi förgiftas till sjukdomar av de mängder salt som tillsätts i den mat vi äter.

Som jag tidigare skrivit:
Endast 20 procent av det salt vi får i oss kommer från det vi själva tillsätter vid matlagning och måltider och från råvaror. Resterande 80 procent kommer från industriproducerad mat. De främsta saltkällorna i dagens kost är bröd, ost, kött och fiskprodukter, konserver och frukostflingor. Därtill kommer att lunchmat, snabbmat och färdigmat ofta är mycket saltad.

Jag vill påminna om de inlägg om salt som jag skrivit här på Hjärtats blogg:

Salta mindre och sänk trycket

Byt salt och slipp benskörhet

I mina inlägg hittar du konkreta förslag på hur du kan minska din saltkonsumtion på egen hand. Kanske kan det vara ett löfte inför 2011? Att laga mer mat och baka mer bröd själv med mineralsalt istället för vanligt salt.

På spaning efter ett hälsosamt 2011

Nu tippar snart december över i januari.

Första månaden på året – vilken härlig hälsomånad, full av förändringstänk. Nu ska julematen kastas ut, ut, ut – och beach 2011 ska in. Det tar bokförlagen fasta på. Bokförlaget Bonnier Fakta tokpepprar oss med nya hälsoböcker just i januari månad.

För familjen: Ulrika Hoffers ”Råsmart familj” som jag bloggade om häromveckan: Råsmart och energistinn

För mannen: Jonas Leijonhufvuds ”Bli en ny man - från lönnfet till glödhet på 60 dagar”.

För den forskningsintresserade: Läkaren Andreas Eenfeldts ”Matrevolutionen - ät dig frisk med riktig mat”.

För den ivrige: ”50 genvägar till fettförbränning” med Fredrik Paulun.

Det här med nytt liv i januari känns just nu ganska lockande även för mig. Har avverkat en hel pepparkaksdeg på en enda helg (fantastisk efterrätt), överdoserat vit-chokladbräck med torkade aprikoser (i alla fall femtio procent nyttigt), blivit glöggstinn efter otaliga glöggfester och bakat lussekatter och plötsligt funnit tvååringen stolt badande i degvätskan.

Jag tänker dock inte ta någon genväg till fettförbränning, som Fredrik Paulun uppmanar till, utan istället ta till det gamla hederliga tricket lagom mängd mat in och lagom mängd rörelse ut.

Min stora last chokladbollssmet tänker jag dock inte göra avkall på alls.

Det kallas livsnjutning.

Och med det önskar jag alla kära bloggläsare en riktigt god och hälsosam jul.